Ayna’nin Wanika – S*Lejongapet's Turkisk Van och Turkisk Angora

Åtta veckor!

Sedan sist har vi både hunnit med två kattutställningar (varav en var Scandinavian Winner i Danmark) och lite aktiviteter i en förening vi är med i så det har tyvärr inte blivit så många bilder. Vi har också hunnit med att få vårt första besök av blivande ägare till våra kattungar, Verner och Måns är tingade men Ferdinand är fortfarande tillgänglig!

De har nu tillgång till hela huset även om de mest är på övervåningen. De gosar ofta med mamma men man ser dem sälla dia utan äter både torrfoder och blötmat flera gånger per dag. De busar med varandra och oss och är fortfarande vassa i alla ändar… Snart är det dags för första veterinärbesöket, det blir permir för transportbur och att åka hemifrån – spännande! De är nu så stora och tydliga i sina färger att vi inte längre behöver halsband på dem även om man kan behöva titta två gånger för att se skillnad på Måns och Ferdinand.

Är du intresserad av att bli tjänare till en svartsmoke liten angorapojke är du välkommen att höra av dig!

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

Fem veckor!

På grund av påsk och kattutställning blev det inga bilder förra veckan men nu är det dags igen! Under de två veckor som har gått sedan sist har det hänt mycket. Först började de kravla sig ur bolådan och fick då ett litet större utrymme med galler runt. Där började de smaka på vanlig mat och behövde då också lära sig att gå på låda vilket gick fort. Fort gick det också att lära sig att klättra över gallret så nu härjar de i hela vardagsrummet! De är mycket sociala och kommer springande så fort man går in i rummet och busar gärna med oss i soffan. De är nu i den fasen då de är vassa i alla ändar innan de lärt sig hantera klor och tänder fullt ut så våra tår och fingrar lever farligt. Men de är också väldigt gosiga och medan jag skriver detta ligger alla tre och sover mellan mina ben.

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns, hane

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

Tre veckor!

Nu busar de omkring i bolådan och magen släpar inte längre i backen när de går. Men de nöjer sig med bolådan ännu några dagar innan det är dags att utforska ett större område. Alla fortsätter att gå upp i vikt som de ska och ligger väldigt jämnt. Och nu har de fått sina namn! Den här kullen med laktritstroll är döpt efter järnpreparat, den som ätit sådana vet varför…

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns?, hane

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

Två veckor!

Nu har alla öppnat ögonen och börjat kravla omkring! De har nu flyttat ut från sovrummet och har en större bolåda i vardagsrummet där det händer lite mer på dagarna. De fortsätter att växa i rask takt och mamma Maja känns alltid hungrig, hon behöver äta mycket för att hålla dem nöjda. Våra andra katter har förstås hälsat på dem och passar på att titta lite närmare när Maja äter. Hon har inga problem med detta utan är en rätt lugn mamma.

Ny kull!

Natt till måndag 2026-03-09 föddes tre små fina Angora-pojkar efter Maja (JCH, KCH Ayna’nin Wanika, TUA fs) och Pelle (JCH, KCH FI*Felesin Cisse Häkkinen, TUA d). Alla är pigga, friska och svarta – det är vår första kull efter alla år där vi måste använda halsband för att hålla isär dem! En, kanske två, är smoke så med tiden kommer det bli enklare att se skillnad på dem. Det är bra fart på de små och föra tt vara en angora-kull är de väldigt pratsamma. Maja är en suverän mamma som med lugn och fast hand (tass?) tar hand om de små.

Julutställning

I helgen har vi varit i V:a Frölunda på Ädelkattens traditionella julutställning. Är det julutställning så är det och burarna var förstås lite extra pyntade. Vi hade med oss Johnny, Pelle, Maja och Elsa från senaste Van-kullen men i slutändan blev det bara Pelle, Maja och Elsa som visade upp sig – Johnny var inte på humör och fick ta det lugnt i buren hela dagen.

Elsa gjrode debut på utställning och det kan ha varit första och sista gången. Hon avslutade nämligen dagen med att flytta till sina nya tjänare och de har inte planerat några utställningar. I och med det har alla kattungar från kullen flyttat, det känns lite tomt men samtidigt mycket skönt för Josefin som har dragit lasset med den här kullen!

Sedan var det Pelles tur och han skötte sig som vanligt bra och fick en fin bedömning. Det var hans sista utställning innan han blir ”stor” och går upp i öppen klass och han avslutade med flaggan i topp genom att bli Junior Champion – Kitten Champion är han sedan tidigare.

Slutligen fick Maja visa upp sig på domarbordet, som vanligt som sista katt för dagen. Hon gjorde det bra på sitt vanliga vis och växlade mellan att frenetiskt jaga vippor och leksaker och att lugnt rulla runt på bordet. Även hon fick en fin bedömning och tog sitt andra cert i öppen klass. Nästa utställning har hon chans på titeln Champion men vi får se när det blir – förhoppningen är att en kull kommer mellan!

Utställning i Borlänge

De senaste åren har det inte passat att åka till Dalälvskattens trevliga utställningar men i år kom vi iväg! Det var som så ofta Dagny, Pepita, Maja och Pelle som packades in i bilen innan husvagnen hakades på och vi åkte norrut.

Alla fyra skötte sig fint och hallen var trevlig om än lite mörk så det var inte helt enkelt att få bra bilder. Den här gången var det inte några titlar som skulle tas men alla fick sina certifikat och domaren var mycket förtjust i dem alla – men mest i Dagny.

När det kom till nomineringen kom vi inte hela vägen fram med någon av dem, det fanns gott om fina katter att välja mellan. Men som alltid är det ju att mysa i husvagnen med oss som katterna tycker är bäst!

Triss i titlar

Vi packade husvagnen full och drog till Vårgårda och Spinneriets utställning i helgen som var. Det var den vanliga kvartetten nu när Iris har fullt upp med sina små, Pepita, Dagny, Pelle och Maja.

Först ut var Pepita som fick sitt cert och därmed blev Grand Internationell Champion! Det markerade också slutet på hennes utställningskarriär som fertil, kastreringen är bokad.

Näst på tur var Pelle som också charmade domaren. Han fick sitt tredje cert i klass 12 och blev därmed Kitten Champion. Han nöjde sig inte där utan blev också nominerad som domarens bästa hane i klass 12. Han var så stolt över det att vi inte hade hjärta att berätta för honom att han även var domarens enda hane i klass 12…

Dagny fick också en mycket fin bedömning och tog sitt certifikat. Hon var även upp för nominering och även om domaren var väldigt förtjust i henne är hon lite för rund om magen för att stå sig i konkurrensen.

Slutligen var det Majas tur och hon tog som vanligt omgivningen med storm, en riktig publikfriare. Hon fick sitt tredje certifikat i klass 11 och la därmed titeln Junior Champion till sin lista. Även hon var upp till nominering i en stor och tuff grupp men föll på målsnöret.

Nu var det inte slut där för vårt gäng. Domaren hade en parallell, en del av en domarelevs slutprov där eleven självständigt dömer samma katter som sin handledare och sedan får försvara sina beslut. En sådan bedömning sker med enbart assistenter och ingen publik men då några kompisar till oss fick rycka in och hjälpa till fick vi höra att även eleven hade uppskattat våra katter, i synnerhet Maja. När allt väl lugnade ner sig inför panelen var det alltså ett gäng välhanterade och välbedömna katter som pustade ut i burarna.

Panelen är alltid lite extra spännande och Pelle skötte sig galant även om han inte fick några röster. Men som vanligt, det är ju kul att komma fram och bäst är att gosa med matte och husse i husvagnen på kvällen efter!

Sommaravslutning på hemmaplan

Det har gått en månad, skyller fördröjningen på semester och fånigt bra väder, men för en gångs skull ställde vi ut på vår egen utställning i Forshaga. Alla i familjen jobbar på utställningen så det finns egentligen inte tid att ställa katt också men i år gjorde vi ett undantag för Maja och Peller – och det båda dagarna.

Pelle charmade domarna båda dagarna och tog sina CACC utan tvekan. Han var uppe till nominering också men kategori 2 är tuff på våra utsällningar, det finns många mycket skickliga uppfödare av Norsk Skogkatt och Maine Coon i närheten.

Maja tog också domarna med storm och blev nominerad på lördagen i konkurrens med den mycket fina angoran HerName Is Brusinka Rosa Glauca,CZ. På söndagen var det tvärtom och med tanke på att detta var den enda utställningen de möts på (i alla fall tills vi kastrerar Maja någon gång i framtiden) kändes det rättvist. Maja fick till och med en röst i panelen på lördagen men kategori 2 är som sagt tuff hos oss.

ViK i Kumla

Det har varit så mycket med arrangerandet av vår egen utställning att vi inte har hunnit med att skriva något om hur det gick när vi var till Kumla och ställde ut på ViKs utställning. Vi hade med oss ett fyrtal i Angoror, Dagny, Pepita, Johnny och Maja.

De hade alla samma domare, Mats Stark, och som gammal uppfödare av Angora kan han rasen och tycker om katterna. Alla fick sina certifikat och Johnny blev i och med det Grand Internationell Premier och Maja blev Kitten Champion.

Maja stod mot tre andra mycket snygga honor i klass 12 och nådde den här gången inte riktigt fram, hon blev näst bäst. Johnnys humör höll inte hela vägen till nomineringen viket Mats tyckte var mycket tråkigt, han fick i stället specialpriset Domarens favorit. Bättre gick det däremot för den femte angoran på plats, HerName Is Brusinka Rosa GlaucaCZ, som tog sitt femte BIS och blev Sveriges för Turkisk Angora Junior Winner, kul!