Kategori: Ayna’nin Wanika

Sedan sist har vi hunnit med första besöket hos veterinären vilket gick utmärkt. Alla pojkarna skötte sig bra och brydde sig inte om sprutan ett dugg. Mamma var förstås också med och låg i transportburen och tog hand om de som inte var ute för genomgång och vaccinering. Vi har även dragit igång altanen för säsongen. Katterna är förstås ute året om och härjar men på sommaren har vi en liten damm igång som katterna gillar att busa runt (och ibland av misstag i) – så även ungarna!

Det märks att de börjar bli större, det är mer bus än sömn på dagarna och de verkar vara hungriga mest hela tiden. Det är verkligen som att ha tre tonäringar hemma, inklusive att de inte alltid vet var de har sina olika kroppsdelar. Totalt orädda för allt och alla härjar de överallt! Det finns inte längre ett bord eller en bänk som är fredad, de klarar att hoppa upp överallt och gör det gärna.

Är du intresserad av att bli tjänare till en svartsmoke liten angorapojke är du välkommen att höra av dig! Ferdinand är fortfarande tillgänglig och utvecklar en mycket läcker smoke!

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

Inte nog med att de härjar i hela huset och rasar upp och ned för trappan, de har även börjat förstå kattluckorna vi har till balkong och altan, båda förstås innätade. Nu vet man aldrig var man hittar dem men så fort vi kommer hem från jobbet kommer de i full fart och ska hälsa – och tigga lite mat förstås… De äter både blöt och torr mat med god aptit och om inte vi är nog snabba med att ställa fram deras mat ger de sig på de vuxnas käk. De gör oss gärna sällskap i soffan på kvällen och älskar att ligga på våra ben och gärna gosa ner sig lite.

Skillnaden i färg blir tydligare och tydligare (tack och lov) och man börjar kunna ana lite vem som blir större än de andra, lite om vilken huvudform man kan vänta sig och kanske hur öronen kommer hamna. Alla utvecklas mycket lovande men det märks att det är stor skillnad på mamma och pappa, pojkarna brås nog mer eller mindre på den ena eller andra.

Är du intresserad av att bli tjänare till en svartsmoke liten angorapojke är du välkommen att höra av dig! Ferdinand är fortfarande tillgänglig och utvecklar en mycket läcker smoke!

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

Sedan sist har vi både hunnit med två kattutställningar (varav en var Scandinavian Winner i Danmark) och lite aktiviteter i en förening vi är med i så det har tyvärr inte blivit så många bilder. Vi har också hunnit med att få vårt första besök av blivande ägare till våra kattungar, Verner och Måns är tingade men Ferdinand är fortfarande tillgänglig!

De har nu tillgång till hela huset även om de mest är på övervåningen. De gosar ofta med mamma men man ser dem sälla dia utan äter både torrfoder och blötmat flera gånger per dag. De busar med varandra och oss och är fortfarande vassa i alla ändar… Snart är det dags för första veterinärbesöket, det blir permir för transportbur och att åka hemifrån – spännande! De är nu så stora och tydliga i sina färger att vi inte längre behöver halsband på dem även om man kan behöva titta två gånger för att se skillnad på Måns och Ferdinand.

Är du intresserad av att bli tjänare till en svartsmoke liten angorapojke är du välkommen att höra av dig!

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns, hane (tingad)

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

På grund av påsk och kattutställning blev det inga bilder förra veckan men nu är det dags igen! Under de två veckor som har gått sedan sist har det hänt mycket. Först började de kravla sig ur bolådan och fick då ett litet större utrymme med galler runt. Där började de smaka på vanlig mat och behövde då också lära sig att gå på låda vilket gick fort. Fort gick det också att lära sig att klättra över gallret så nu härjar de i hela vardagsrummet! De är mycket sociala och kommer springande så fort man går in i rummet och busar gärna med oss i soffan. De är nu i den fasen då de är vassa i alla ändar innan de lärt sig hantera klor och tänder fullt ut så våra tår och fingrar lever farligt. Men de är också väldigt gosiga och medan jag skriver detta ligger alla tre och sover mellan mina ben.

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns, hane

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

Nu busar de omkring i bolådan och magen släpar inte längre i backen när de går. Men de nöjer sig med bolådan ännu några dagar innan det är dags att utforska ett större område. Alla fortsätter att gå upp i vikt som de ska och ligger väldigt jämnt. Och nu har de fått sina namn! Den här kullen med laktritstroll är döpt efter järnpreparat, den som ätit sådana vet varför…

S*Lejongapet’s Verner Venofer, TUA n, hane

S*Lejongapet’s Måns Monofer, TUA ns?, hane

S*Lejongapet’s Ferdinand Ferinject, TUA ns, hane

Nu har alla öppnat ögonen och börjat kravla omkring! De har nu flyttat ut från sovrummet och har en större bolåda i vardagsrummet där det händer lite mer på dagarna. De fortsätter att växa i rask takt och mamma Maja känns alltid hungrig, hon behöver äta mycket för att hålla dem nöjda. Våra andra katter har förstås hälsat på dem och passar på att titta lite närmare när Maja äter. Hon har inga problem med detta utan är en rätt lugn mamma.

Natt till måndag 2026-03-09 föddes tre små fina Angora-pojkar efter Maja (JCH, KCH Ayna’nin Wanika, TUA fs) och Pelle (JCH, KCH FI*Felesin Cisse Häkkinen, TUA d). Alla är pigga, friska och svarta – det är vår första kull efter alla år där vi måste använda halsband för att hålla isär dem! En, kanske två, är smoke så med tiden kommer det bli enklare att se skillnad på dem. Det är bra fart på de små och föra tt vara en angora-kull är de väldigt pratsamma. Maja är en suverän mamma som med lugn och fast hand (tass?) tar hand om de små.